May 11, Lukla - Kathmandu

linkedin share button
Antligen pa toppen

header

Kvällen innan avslutades med en mycket trevlig avskedsmiddag tillsammans med guider och bärare. Traditionsenligt bjöds det tom på en skvätt whisky som brukar uppskattas av de som hjälpt oss undet två veckor.

Morgonen därpå riktig tidig väckning. Klockan ringde redan 04.45 och det första jag gör är att kolla vädret. Är det klart väder, kommer det gå att flyga? Det ser bra ut, lite moln vid horisonten men inget som borde störa flygtrafiken.

Lukla+flygplats.jpg

Luklas flygplats - inget för flygrädda.. :-)

En snabb frukost och sedan de få hundra metrarna till Luklas lilla flygfält. Det är redan massor av människor i den lilla terminalbyggnaden. Till synes råder kaos och lite panik med alla som fastnat i byn pga dåligt väder och inga flighter de tidigare dagarna men på något sätt fungerar det ändå. Peak Promotions personal tar hand om oss och guidar oss genom förvirringen. Efter ett tags väntan står vi där med våra boardingkort och naturligtvis står det en etta på våra handlingar vilket innebär att vi kommer med det första flyget som går ner till Kathmandu. Vi är så gott som redan i Kathmandu - en härlig känsla!

Boardingpass.jpg

Naturligtvis på första flyget

Både att landa och starta i Lukla är rätt "spännande". Banan är kort och lutar kraftigt. Lutningen är till för att snabbt få ned farten vid landning och motsvarande få upp den vid starter. Vid banänden stupar det det ca. 400 meter rakt ner till floden som rinner där nere. Inget för extremt flygrädda med andra ord. Men allt går bra och efter ca. 45 minuters flygning är vi äntligen tillbaka i Kathmandu. 13 dagars äventyr i bergen är över.

Vi möts av Jiwan på Peak Promotion som hjälper oss med bagaget och ser till att både det och vi lastas i bussen som är där och möter oss. Redan strax innan kl.9 är vi på hotellet Yak & Yeti. Ett under av lyx och komfort efter dagarna på stundtals primitiva lodger i bergen (för att inte tala om tält).

Ombord.jpg

Ombord på det lilla flygplanet

Vissa kastar sig ut i solen och poolen i trädgården. Andra väljer att vila på rummet några timmar. Vi ses till lunch och tar oss, traditionsenligt, till restaurangen Fire & Ice som enligt mig har bland världens godaste pizzor och till det kall, god, lokalbrygd, öl. Jag tror resten av gänget är benägna att hålla med mig om pizzornas kvalitet. Supergoda!

Efter det "hänger" vi på hotellet tills det är dags för middag som avnjuts på restaurangen K-Too. Berömt för sina fantastiska stekar. Proteinintaget har varit minimalt under dagarna i bergen varför alla nu längtar efter en rejäl köttbit. Martin och jag tar i och beställer varsin 600gr oxfilét (kostnad ca. 100kr). Martin äter upp hela sin, jag klarar knappt hälften. Säger en del om skillnaden i kapacitet.. :-)


Tilbbaka+i+kaosetjpg

Tillbaka i kaoset i Kathmandu - en utmaning efter lugnet i bergen

Efter middagen tar vi oss hem till hotellet och får för första gången somna i en säng bäddade med mjuka bomullslakan i ett rum som är varmt och skönt.

Fire+&+Ice.jpg

Lunch på Fire & Ice - världens godaste pizzor..?

En härlig känsla vilket understryker en för mig viktig effekt av resorna till Himalaya. Jag flyttas ganska långt utanför min komfortzon och när jag väl kommer tillbaka in i den uppskattar jag plötsligt saker jag aldrig ens funderar på i vanliga fall. För mig är det viktigt att göra detta emellanåt. Det är alldeles för lätt att gå genom livet med näsan rakt fram och inte ens fundera över hur bra jag/vi har det och bara ta allt för givet. Under två veckor här lär jag mig igen att det är långt ifrån självklart att ha värme, elektricitet, porslinstoaletter, rinnande vatten (för att inte tala om varmvatten), sjukvård, skola, jobb, osv. Fler borde regelbundet flytta sig ur sin komfortzon och få rejält perspektiv på tillvaron.

K-Too.jpg

Middag på K-Too - maten måste ju sköljas ner med något också!